Medan stress är en naturlig del av livet, och inte en sjukdom, så är utmattningssyndrom ett sjukdomstillstånd som har tydliga diagnoskriterier.
Den som uppfyller kriterierna lider av psykisk och fysisk utmattning som inte går att vila bort sedan minst två veckor. Dessa symtom ska bero på stressbelastning i arbetet och/eller privat under minst sex månader. Även om man är fysiskt utmattad och orkar mindre än vanligt, är utmattningen framförallt psykisk. Man är mentalt trött, har svårt att ta tag i saker, orken räcker bara kortare stunder och man behöver vila osedvanligt mycket efter en aktivitet. Vid utmattningssyndrom brukar man ha svårt att göra flera saker samtidigt, planera i flera led och hålla en röd tråd genom ett samtal. Att glömma vad man pratar om eller tappa ord är vanligt. Man går in i ett rum för att hämta något men glömmer bort vad det var man skulle hämta. Det blir svårt att komma ihåg namn, platser, datum, var man lagt saker, var bilen står parkerad och så vidare. Att behöva prestera under tidspress gör att problemen med minne och koncentration förstärks dramatiskt.
Känslomässigt reagerar man med att tålamodet tryter alltmer och man kan explodera vid minsta provokation. Känslorna åker berg- och dalbana, man blir mer lättrörd och – inte minst – grinig. Allt som påminner om krav skapar ångest och blockering. Det kan handla om inbokade tider, brev från myndigheter, plötsliga förändringar eller frågor från arbetsgivaren. Somliga beskriver detta som en ren ”stressallergi”.
Förutom att lida av diffusa stressymtom som bröstsmärtor, hjärtklappning, ont i magen och så vidare, är en ökad känslighet för sinnesintryck som ljud men även synintryck och dofter, vanliga vid utmattningssyndrom. Stormarknader och folksamlingar känns besvärliga, liksom högljudda barn, människor som pratar högt i mobilen, hög musik och andra ovälkomna ljudkällor.
Sömnbesvär finns praktiskt taget alltid med i den kliniska bilden. Oftast handlar det om svårigheter att somna, att sömnen är ytlig och/eller att man vaknar upp alldeles för tidigt utan att kunna somna om. Somliga går igenom en fas då de sover över 9 timmar per dygn under tiden direkt efter kraschen. En del fastnar i ett långvarigt mönster av översovande som inte heller är återhämtande. Förutom att finnas med i den kliniska bilden, tros långvariga sömnbesvär vara en stark bidragande orsak till själva utmattningen.
För att diagnoskriterierna ska anses vara uppfyllda ska symtomen orsaka ett tydligt lidande eller nedsatt funktion i arbete eller annat socialt sammanhang. De får inte vara orsakade av droger, läkemedel eller annan sjukdom. Det är också viktigt att bedöma om besvären bättre beskrivs med ett annat diagnosnamn som till exempel depression eller ångeststörning.
I tabellen nedan kan du se Socialstyrelsens diagnoskriterier för utmattningssyndrom.
A. | Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer, vilka har förelegat under minst sex månader. |
---|---|
B. | Påtagligt nedsatt psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. |
C. | Minst fyra av följande symtom har funnits i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: |
|