De flesta som drabbats av utmattningssyndrom ställer sig frågan ”Hur lång tid tar det innan man blir frisk?”. Självklart kan man krascha olika hårt och man kan ha olika förutsättningar för återhämtning, därför är det svårt att säga hur lång tid ett tillfrisknande kan ta. Tiden i sig läker inga sår om inte livssituationen och beteendemönstren ändras.
”Boom-and-bust” är namnet på en mekanism som gör att utmattningen kan rulla på, år efter år, utan att man vare sig kan vila sig eller pressa sig i form. Det handlar om att man gör slut på all energi när man känner sig bättre och blir passiv när bakslaget kommer. Vissa dagar eller stunder mår man bättre, kanske tror sig vara frisk och ”passar på” att få saker gjorda. Nästa dag är man utslagen igen. Tröttare och segare än någonsin tillbringar man timmar eller dagar med att vila passivt och grubbla över huruvida man någonsin kommer att bli frisk igen.
Detta mönster medför ingen långsiktig minskning av utmattningen. Det kontinuerliga pendlandet mellan att göra för mycket och göra för lite behöver brytas. En person som lider av utmattning kan göra nästan vad som helst så länge hen gör det på ett sätt som överensstämmer med nuvarande energinivå. Det går utmärkt att träna, städa, umgås och med tiden jobba eller plugga så länge man gör allt kortare, lättare, enklare, mer fokuserat och ständigt växlar mellan aktivitet och återhämtning.
Det gäller att experimentera sig fram till nya sätt att göra saker och ting på och inte vara rädd för att pröva sig fram. Om man dessutom lyckas hålla en jämn aktivitetsnivå oavsett om man har en bra eller mindre bra dag kan man med tiden känna sig piggare och göra mer. Bakslagen och framstegen kommer att ge mycket information om vad som fungerar bra eller mindre bra när det gäller att gradvis komma tillbaka. Med tiden lär man sig hushålla med energin och leva ett tillfredställande liv.