Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom

  21 februari 2014

”Det är inget nytt att arbetsmiljön påverkar hur vi mår psykiskt. Men nu går det inte längre att säga att det saknas dokumenterad kunskap om sambandet, säger Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet.” (DNInsidan 21 februari 2014)

 

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fick 2011 i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. Den aktuella rapporten har sammanställt kunskap om arbetslivets betydelse för utvecklingen av depression och utmattningssyndrom, tillstånd som står för en stor del av sjukskrivningarna.

 

Riskfaktorer som rapporteras är:

  • en arbetssituation med små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav
  • bristande medmänskligt stöd
  • mobbning
  • när belöningen/uppskattningen för arbetet upplevs som liten i förhållande till ansträngningen

 

Skyddande faktorer som identifierats är:

  • att uppleva goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet
  • att uppleva att man behandlas rättvist

 

Det är fler kvinnor än män som rapporterar depressions- och utmattningssyndrom. SBU-rapporten visar dock att kvinnor och män med likartade arbetsvillkor i lika hög grad utvecklar depressions- och utmattningssyndrom. Könsskillnaden tycks alltså inte bero på att män och kvinnor reagerar olika på dålig arbetsmiljö, utan på att kvinnor i högre utsträckning finns på arbetsplatser som har de identifierade riskfaktorerna eller är mer utsatta för andra riskfaktorer utanför arbetet.

 

Se kort sammanställning eller hela rapporten på SBU’s hemsida: http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Arbetsmiljons-betydelse-for-symtom-pa-depression-och-utmattningssyndrom/

 

« Tillbaka till nyhetsarkivet