Telefon:
08-524 867 85

Besöksadress:
S:t Göransgatan 84
112 38 Stockholm

Hemstress


Kvinnor upplever mer stress i hemmet än män. Denna skillnad i upplevelse avspeglas även i mäns och kvinnors kroppsliga stressreaktioner. När arbetsdagen är slut och det är dags att gå hem sjunker mäns blodtryck och stresshormonhalter medan kvinnors ökar. Män kopplar uppenbarligen av i hemmet medan kvinnor erfar att belastningen ökar; nu är det dags att ta itu med barnen och hushållsarbetet. Trots att den svenska kvinnan idag förvärvsarbetar i nästan lika stor utsträckning som mannen har förväntningarna och krav på hennes roll i hemmet inte förändrats mycket, det är fortfarande hon som bär huvudansvaret för matlagning, tvätt, städning och omsorg om barn. Det är inte överraskande att många kvinnor upplever stress till följd av oförenliga roller.

Att stress inom hem och familj är en betydande faktor för hjärtsjuka kvinnor har man sett i forskningsprojektet “Friskare Kvinnohjärtan”, där kvinnor som haft hjärtinfarkt i grupp får träna sig i att lägga om livsstil. Förutom att lära sig om hur kroppen och hjärtat fungerar, får gruppmedlemmarna även träna sig i olika sätt att minska stressen i sitt liv. Mycket av kvinnornas stress härstammar ur ständiga försök att balansera olika roller i och utanför hemmet. Flera av kvinnorna tror själva att stressen i deras liv varit en bidragande faktor till att de blev sjuka. Så här uttryckte sig en kvinna:

”Hos oss var det alltid kvinnans roll att vara den som värnade om alla och såg till att hemmet var en harmonisk och glädjefylld plats där alla kunde växa och må bra, där det serverades hembakat bröd och näringsrik mat, där det var städat och vackert. Att på samma gång klara ett krävande heltidsarbete som för mig ofta innebar att lösa problem och konflikter, det var svårt. Kraven blev för stora, framför allt de krav jag ställde på mig själv, och jag fick en hjärtinfarkt.”

Känslan av otillräcklighet inför livets krav är inte ovanlig. Avgörande för om de olika krav som ställs känns utmanande eller negativa är upplevelsen av kontroll. Hinner man med det man vill och tycker är viktigt upplever man hög kontroll och situationen blir stimulerande. Har man däremot svårt att skapa balans mellan arbete, familj och hem minskar kontrollen, vilket lätt föder känslor av olust. Kvinnans roll är i större utsträckning än mannens dikterad av andra familjemedlemmars behov, därmed minskar också hennes kontroll över kraven i hemmet. Såväl samhällets som kvinnans egna attityder anmodar henne att sätta andras väl och ve i första hand.

Vad kan man göra för att öka kontrollen och välbefinnandet i sitt liv? För det första är det viktigt att lära sig att ge akt på sina stressignaler. Vid långvarig stress angrips såväl tankemässiga, känslomässiga, beteendemässiga och fysiologiska funktioner. Vanliga stressymtom är minnes- och koncentrationssvårigheter, bristande förmåga att tänka långsiktigt och att lösa problem, känsloutbrott i form av gråtattacker och raserianfall, känslor av nedstämdhet och uppgivenhet, låg stresströskel, sömnsvårigheter, muskelspänning och andra kroppsliga problem såsom magkatarr, huvudvärk, smärta, yrsel och infektioner. Om du besväras av dylika stressymtom och de inte är övergående bör du fundera över vad det är som skapar stressen och vad du kan göra åt det. Här följer några praktiska exempel på hur du aktivt kan minska stressen i ditt liv:

  • För dagbok över stressen i ditt liv och hur dina stressreaktioner ser ut. Fundera över om du kan undvika eller ändra på de situationer som utlöser stress.
  • Dela upp en cirkel i olika tårtbitar, skriv det du ser som viktigt i ditt liv i bitarna. Jämför denna “drömtårta” med hur det förhåller sig i dagsläget och se om du kan ändra på något redan idag. Skapa balans mellan arbete, familj, fritid och egenvård och schemalägg hur mycket tid/utrymme de olika delarna ska få.
  • Pyssla om dig och gör saker som stärker självkänslan; sov och ät på regelbundna tider, reservera ”egen tid” som du kan ägna åt dig själv, t.ex. något fritidsintresse, avslappning eller motion.
  • Sök socialt stöd hos människor som ger kraft och glädje.
  • Prioritera och välj bland olika aktiviteter, träna dig i att säga nej, till andra och dig själv.
  • Sätt rimliga mål och minska prestationskraven, träna dig i att låta tidningar ligga framme, att ha dammråttor under sängen och att inte ha maten färdig när gästerna kommer – se att det inte leder till någon katastrof!

Slutligen – stressas inte av att du måste stressa mindre. Det tar tid och envishet att förändra invant beteende. Tänk efter om det är någon av de föreslagna strategierna som du har lust att prova. Planera realistiskt för hur du ska kunna genomföra strategin, genomför den och utvärdera resultatet. Visa uppskattning gentemot dig själv för att du försöker minska stressen i ditt liv!